tough alliance kunde bara framföra en enda låt igår i blekingska. Det sades att det blev kaos framför scen. Människor började hoppa upp på scen så de kunde inte fortsätta sin spelning. Låten de spelade var förvisso ganska bra, men att ha betalat 70kr för att ha sett ett soundcheck känns ju lite tråkigt.
Nu har min nya kamera kommit. Jag kollade på postens trackerservice en gång i minuten hela förmiddagen i hopp om att det skulle stå "varan är klar för avhämtning", eller något sånt. Men så kom den äntligen klockan halv tre. Bilden här ovan föreställer anton och är tagen med den nya kameran (en Canon Powershot a710 is, btw).
Kan ingen föresten komma på en bättre form av förpackning för minneskort? Man borde kunna öppna dess förpackningar med fingrarna, inte vara tvungen till att gå till en bokhandel och köpa en bok (beijing doll) bara för att våga fråga om man skulle få låna en sax.
Jag har insett vad mitt drömjobb är. Bisittare/sidekick i lantz i p3. Att jag troligen saknar talang för det och att finland kommer att vinna eurovisionen före det är en helt annan historia. (märkligt att jag känner att jag måste ursäkta mig själv i min egen blogg, det är väl den lilla chassiden i mig)
Idag gick jag ut tidigt för att hinna till lördagsloppiset på södra esplanaden, lunds svar på monitori i vasa, och möttes av det här. Lunds svar på axelbandet. Jag försökte se efter lunds svar på axelbandets svar på övermarksbässin, men utan framgång. Efter lunds svar på axelbandet kommer något slags kungliga hovryttare-wannabees ridande. En ganska komisk syn må jag säga. Fast lite synd om ryttarna, Inte så lätt att framstå som seriös kunglig hovryttarwannabee om man skall rida bakom en tokrolig (med bra) bråsinstrumentorkester.
På loppiset köpte jag ett tidningsställ och en klockradio för sammanlagt 20 kronor. not too shabby. Måste dock byta tyg på tidningsstället, ser för jävligt ut som det ser ut nu.
Igår såg jag på The Legends, som jag tänkte att nog är sveriges svar på The Crash. Fast The Legends är nog mycket bättre än The Crash.
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,890235,00.html
http://www.aftonbladet.se/vss/val2006/story/0,2789,889899,00.html
Jag vet inte exakt varför, men av någon orsak börjar jag förstå varför svenskarna är mycket mer politiska än finländarna.
är i min svenska utbyteslägenhet har jag ingen tv. Jag är istället tvungen till att få min kravlösa underhållning från en gammal mitsubishi-radio/kassettanläggning. Radio är ju helt otroligt. Man kan göra vad som helst medan man lyssnar på radio.
The Magnetig field - 100,000 Fireflies
(klickar du på länken så kommer du till en myspacesida där du kan lyssna på den)
Dessa 8-mornar är nog jobbiga. Jag har väckning kockan 7 men är så trött att jag inte orkar mig upp ur sängen före klockan kvart före 8, då jag har 10 minuter på mig att göra mig klar om jag vill hinna i tid. Och det vill jag, men jag hinner ändå inte, jag blir 5 minuter sen. Väl där dricker jag en espresso och efter en stund en till (på ett fyratimmarspass brukar det bli sammanlagt två). Mot slutet på sista lektionen är jag såpass hyperaktiv att cirklarna jag ritar på sin höjd blir rektanglar.
5 år efter 9/11, den där grejen med husen i amerika, är lund en kändistät stad. Idag såg jag 2 stycken.
Först så såg jag vänsterpartiets partiledare lars ohly:
han står där bakom han med vit "I heart Las"-t-shirt.
Efter det såg jag sveriges finansminister Pierre Luder.
(bilden är suddig mendet är faktiskt han). Egentligen så heter han Pär Nuder, men det låter för mycket som Pierre Luder för att bara ignorera det.
Bilddagbok (bildblogg), vad är det? Bilder kan man ju lägga in i en vanlig blogg. varför offra det tydliga upplägget som vanliga bloggar har bara för att få fördelen av snabb bilduppladdning?
Nu har klockan hunnit bli 00:36 lokaltid och jag är äntligen tillräckligt nöjd med hur min blogg ser ut för att gå och lägga mig. Jag är inte så säker på att ambition har killed mig just twice. Det var ellen som sa det då vi diskuterade bloggar. Fast sanningen är nog att amition har killat mig minst twice.
Utsikten från mitt fönster här i Lund. Komplett med cirklar från hormonstinna chaufförer (på grusplanen) och luftballong (mitt på bilden vid horisonten). Jag gillar lund mer och mer. Trots att det är ett studentghetto, eller kanske just därför. Nog saknar jag också finland och alla vänner där hemma, men det framstår som att man kan både trivas och ha hemlängtan samtidigt.
Jag är lite stolt över mig själv då jag ensam gick till majeriet och såg på lucksmiths igår. Antons busstidtabeller ville inte sammarbeta så han kunde inte komma. Jag träffade några bekanta där så jag behövde inte känna mig helt ensam. Synd att jag troligen framstod som en riktigt nervöst och förvirrat mumintroll. Banden var väl sådär, som jag beskrev i ett tidigare inlägg. Lucksmiths mellansnack var om inte annat bra. De hade nog någon slags kemi på scen.
Jag hatar de som har hand om mitt internet!
Det tog några timmar, men sen var internet borta igen. Jag blir så arg bara jag tänker på det. Som att vifta med någon god maträtt framför en svältande. Skickade för en stund sedan ett argt mail till stil (student i lund) och klagade. Nu skall jag gå hem och ha sönder någonting.
Nu har jag varit en vecka här i lund. För att vara exakt så har jag varit en vecka här i lund om en timme och femtion minuter. Den första veckan och den internetfria veckan är över. Skönt att äntligen ha internet. I lördags morsse hade trodde jag att jag hade fått internet men det visade sig att jag bara hade det i drygt tio timmar, sedan försvann det och gjorde mig mer och mer stressad för varje minut som gick. TYpiskt att det skall funka nu igen på måndag morgon då jag har peppat mig själv i två dagar inför att gå och klaga till datacentralen.
Den första veckan har väl gått lite si och så. Har inte riktigt känt att jag har orkat socialisera med mina korridorgrannar så mycket som de verkar socialisera. Det här är ändå mitt hem och jag gillar lugn och ro ganska mycket. Följdaktiligen så börjar jag väl så småning om att bli ett svart får här i korridoren.
Två bra konserter har jag hunnit se under den gångna veckan. Sambassadeur i fredags och The Lucksmiths igår. Det sistnämda var inte riktigt så bra som jag hade hoppats. Då de får till det som de får det i sina hitlåtar (t.ex. Camera-shy och t-shirt weather) så är det lysande, annars så kändes det lite platt.
