"penkkis"

Förra veckan var det penkkis. Penkkis är dagen då 3orna i gymnaiset har sin sista skoldag och dagen då läslovet (inför studentexamen) börjar. En dag fylld med glädje, ångest och som trots dess fåniga utformning brukar uppskattas. Jag tänker inte kommentera det så mycket för jag har inte så mycket åsikter om det. Jag själv tyckte mest att det var en sån tradition bara känns absurt då man är med om det (samma sätt som då man konfirmerar sig, ack dessa ritualer).

Det som jag egentligen ville kommentera är användandet av ordet penkkis i finlandssvensk press. Heidi hade fått en text om penkkis publicerad i ÅU men med alla "penkkis" utbytta till "bänkskrubbardagen". Jag har inte sett texten i fråga men jag har hört att det var så. I vasabladet sträckte det sig att använda "penkkis" och bänkskrubb, penkkis inom citation alltså. Man kan ju fråga sig varför? Använder någon överhuvudtaget (förutom pressen då) ordet bänkskrubbaredagen längre? Iaf då jag gick i skolan så sa vi penkkis och alla jag känner påstår att man i deras skolor har använt penkkis. Jag vet att bänkskrubb kanske är den korrekta svenska termen, men börjar det inte bli dax att lägga den på hyllan nu? Vi behöver den inte längre.

Marie Lindberg

Måste bara blogga lite snabbt om marie lindberg. Lärarinnan från en västsvensk håla (förmodar jag) som med en självskriven och ärlig (förmodar jag) låt direktkvalificerad till den svenska finalen i melodifestivalen.

låten: http://www.youtube.com/watch?v=-VjuRk8IYAM

personen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Marie_Lindberg

Dels så tycker jag faktiskt att låten är ganska fin och ganska annorlunda, iaf jämfört med de andra shownummren som man ofta ser i eurovisionen. Sen så är jag ganska övertygad om att den skulle komma högre än de flesta skulle tro i eurovisionsfinalen. Askungesagor om lärarinnor går hem (tror jag). Jag faktiskt att eurovisionspubliken suktar efter något som är normalt och ärligt.

Vändagen

Jag hade tidigare lite planerat att skriva ett långt och ingående inlägg på vändagen. Det skulle ha innehållit historisk bakgrund till vändagsfirandet och lite om min personliga inställning till vändagen (skapad av kommersiella krafter för att få mig att må skit), men det blir inget sånt. Istället så rekomenderar jag för andra blogginlägget i rad lite musik.

The Left Banke - Pretty Ballerina
The Left Banke - Give a man a hand
Leevi & the Leavings - En Tahdo Sinua Enää
Leevi & The Leavings - Pojat Tanssimaan
Peggy Lejonhjärta - Att dansa och slåss
The Beach Boys - All I wanna do


Gör vad du vill med den här informationen. :P

Nattens låtar

Nattens låtar. Nattens låtar är:

Francoise Hardy - Je changerais d'avis
Air - Cherry Blossom Girl

grattis.

alla lika, alla olika

Inatt hände det igen. Men den här tiden på den obarmhärtiga tiden 0530 på morgonen. Som att jag inte hade tillräckligt med orsaker till att ogilla mina grannar. Som t.ex. då de förra vintern klippte sig och lämnade håret utanför dörren, och de där klottrade snopparna som jag nämnde för några inlägg sedan.

Som sagt, jag försöker göra mitt för grannsämjan, men herremintid. Jag funderade allvarligt på att gå och ge dem en utskällning. Man spelar bara inte musik så högt att grannen (=jag) hör vad sångaren sjunger den tiden på morgonen. Egentligen så gillar jag inte det oberoende av vilken tid det är, men som jag sa, jag gör mitt för grannsämjan. Nästa gång kanske det är jag som behöver en överdos av musik. Jag gjorde som min mommo brukade göra då hon ville ha sin grannes uppmärksamhet (skillnaden är dock att hennes granne var en mycket trevlig herre som var hennes bästa vän och uppmäkrsamheten hon ville ha innebar för det mesta en kopp kaffe och småkakor). Jag hämtade min golvmopp och börja dunka i väggen, vilket funkade (någolunda iaf, de sänkte volymen lite åtminstone).

Cold and dusty in here

Solsken då man vaknar är ett tve-eggat svärd. Å ena sidan så känns livet aldrig så lätt som då solen skiner (nästan iaf), vilket ju per definition är bra. Fast å andra sidan så syns allt damm tydligare än någonsin tidigare. Det funkar inte. Jag var kom nästan för sent till skolan för att jag kände att jag verkligen verkligen verkligen måste dammsuga. Som tur var så kom jag efter en stund fram till att jag nog måste skura golvet också och med ens blev mitt hastigt påtagna städprojekt ett allt för stort projekt och följdaktligen så hann jag till skolan enligt planera. Synd bara att inte fick gjort något av det som jag hade planerat att få gjort idag bara.

Nu sitter jag hur som helst vid datorn och icke-städar. Min plan är att först tömma golvet så mycket som möjligt och sedan dammsuga samt skura golvet. Då det är gjort så skall jag torka lite damm från diverse elektroniska grunkor. Det är planen, så ser den ut.


Soundtrack:
The Go-betweens - Cold and Dusty in Here
Bob Dylan - Peggy Day

Runebergsdagen

Idag är det Runebergsdagen, vilket är en högtidsdag i Finland. Runeberg (Johan Ludvig) är finlands nationalskald, d.v.s det var han som skrev Finlands nationalsång Vårt Land. Runebergsdagen firas dock lika mycket till hans ära som till hans fru, fredrika, som bakade bullar.

Därför kretsar runebergsfirandet mycket kring förtärandet av runebergstårtor, vilket är bakade enligt samma recept som Fredrika Runeberg själv använder. Sammanfattat kan man säga att en runebergstårta är en brun bulle med hallonsylt som doppas i punch. Alla tycker om runebergstårtor. På många skolor är det också tradition att eleverna klär ut sig till runebergstårtor och dramatiserar episoder ur runebergs mest kända verk Fänrik Ståls Sägner.

there´s something rotten in the state of finland

I min trappuppgång luktar det som att något håller på att ruttna där. Jag vet inte vad det är eller hur det har kommit dit. Jag kan inte heller se något som rent potentiellt skulle kunna frambringa den äckliga lukten. Som tur är så är inte dörren till min bostad direkt kopplad till trappuppgången. Utanför min dörr finns nämligen något som jag skulle beskriva som en lång balkong (haha, that sounds funny). I vanlig ordning beskyller jag mina trance-grannar som har en halv bil på balkongen. Jag är nästan säker på att det även är de som står bakom de klottrade manslemmarna i samma trappuppgång.

För den goda salladens skull

För första gången på över 7 år åt jag igår tonfisk. Tonfiskpastasallad för att vara exaktare och delikat tonfiskpastasallad för att vara ännu mer exakt. Helt enkelt för att det var det som bjöds. Jag har länge funderat på varför jag förbjuder mig själv från att smaka på produkter som innehåller fisk eller kött. Samma tanke slog mig före jul då vi firade jul i min utbyteskorridor och mina grannar hade tillrett en kalkon och några andra köttinnehållande europeiska julspecialiteter. Vari ligger det oförsvarbara i att smaka? Jag smakade inte den gången, jag har tagit hårt på mina vegeterianprinciper. Fast igår så tog jag mod till mig och smakade på tonfiskpastasalladen (eller smakade och smakade, jag åt en hel del. Den var som sagt delicious). Min poäng är bara att jag tycker att man som vegeterian (vilket jag, for the record, fortfarande definierar mig som) inte behöver vara så hemskt principfast alla gånger. Den där edgen behöver inte alltid vara så straight.

Solig lördag.

Idag sken solen i åbo och det var förhållandevis trevligt att vara jag. Jag fyndade (eller fyndade och fyndade, det var väl inga fyndpriser direkt) en snygg aarikkabricka och en matchande burk på loppis.